freddieljung

jag tror faktiskt att jag är mer förvirrad än jag egentligen vågar erkänna för mig.
humöret går upp och ner som en berg-ochdalbana, men jag vågar inte banka in det i mitt huvud.
jag skjuter undan allt det negativa för ett tag och sätter på ett léende på läpparna istället,
försöker vända det negativa till något positivt.
nicklas sitter fortfarande kvar och gnager i mitt huvud, vill bara få ut han därifrån just nu,
och ibland slår det mig; jag är värd bättre.
han är världens finaste kille, säkert att ha som vän. men mer. ja, jag skulle ta tillbaka honom om jag fick chansen.
men efter allt som hänt så är nog tillochmed jag värd bättre än det här.
de senaste dagarna har bestått av longboardglid med bästavän, chill i solen, basket, fettoooooOmat och massa bus!
är dock trött som ett as på borlänge, men det är väl bara att stå ut. sålänge iallafall. tills det börjar hända saker.
dags att göra det bästa av alla situationer och sluta gräva ner mig, tror att jag behöver det. ska försöka leva mitt liv fullt ut, utan motgångar. från och med imorgon. för jag orkar inte må såhär, jag orkar inte gå och tänka på saker som jag ändå inte kan göra något åt. nicklas kommer inte ta tillbaka mig, det finns inte att göra åt saken. pappa kommer inte kunna börja gå igen, det finns inget att göra åt saken. så varför ens ödsla all tid på att tänka på sånt medans man kan göra roligare grejer istället? ser ingen mening med det.
umgicks iallafall med simon och massa djuråsbor idag, dom är faktiskt inte så illa som man skulle kunna tro :)
ska hoppa in i duschen, äta något sedan blir det att lägga mig. för jag ska till skolan imorn!
har förövrigt slängt sönder min vivaz, så får tyvärr inte tag på några bilder....


he-he-he, randombild för att fylla ut lite!

jah bless
/f.ljung