freddieljung

jag kommer klara det här, jag ska klara det här. inget ska få stoppa mig.
har varit med om det jag tror är det största sveket i hela mitt liv. jag har förlorat min storasyster.
jag kan inte låta bli att bli tårogd just i detta nu när jag skriver det här. jag kan inte ens få in i mitt huvud att du kunde göra såhär mot mig. efter allt vi har gått igenom mikaela, hur kunde du? vad tänker du med?
känns som att jag inte vill ta upp vad som har hänt här på bloggen, tror att dom flesta redan har räknat ut de själv.
på ett sätt blir jag jävligt arg men samtidigt blir jag besviken och ledsen. och till en viss del känns det som att jag inte ska bry mig. det är faktiskt inte värt det. jag har gråtit klart nu, jag har skrikit klart nu. nu får det vara nog, det här va droppen. nu kan jag ärligt säga; jag är värd bättre än det här. och faktiskt tro på mina ord. det kunde jag inte förut.
jag har mått så jävla bra nu på senaste tiden, och det här ska fan inte få sätta stopp för det. inte en chans.
just nu så förtjänar jag inte det. jag måste få må bra jag med. dags att vända andra kinden till och skita i det.


rätt så gammal bild sådär heheh...

helgen är iallafall fullbokad! imorgon blir det ut till filips stuga med lite öl och trevligt folk,
lördagen består av att vakna och åka in till stan igen, utgång med elin mot kvällen och fika med hanna på söndag!
är taggad som fan och hoppas på en jävligt kul helg trots allt som hänt.
klockan är mycket så känns som att jag borde gå och lägga mig, även fast jag överväger om jag orkar gå till skolan imorgon. tror det blir att vara hemma faktiskt. fastän inte pappa kommer bli så glad då. hehe..
sist men inte minst vill jag än en gång tacka mina fina vänner för att ni finns här och stöttar,
hade inte varit nånting utan er, mina fina♥

jah bless
/ f.ljung